De flesta böckerna i Isfolket är både bra och nästan omöjligt att lägga ifrån sig ;)

Men det finns några som inte är särskillt bra enligt mig ;)

*Den ensamme
*Vinterstorm
*Den siste riddaren
*Vinden från Öster
*Fångad av tiden.

Det var så länge sedan jag läste böckerna att jag inte kommer ihåg vilka som var bra och vilka som var dåliga. Minns vissa delar av berättelserna, men kommer inte ihåg i vilka böcker de finns.

Säger det samma, det var så längesedan jag läste dem sista gången.
kommer ihåg att det var en bok som jag tyckte var seg men ser inte den i bilderna ovan, dessutom är Häxjakten med 2 ggr på bilden.

Jag har precis läst ut serien igen, så jag kommer ju ihåg det mesta ;)

#3 Såg inte det när jag fick bilden ;) Har fått en ny :)

Ängel med dolda horn, Synden har lång svans och Vandring i mörkret är de böcker som jag alltid inte gillat när jag har läst serien. Finns också några andra som jag inte heller är så förtjust i, bl.a. några med Heike och Villemo, tycker att de två fick lite mycket långdragna berättelser i böckerna.

De absoluta favoriterna är Trollbunden, Bödelns dotter och Rop av stumma röster.

Sedan finns det också några som jag förr inte gillade men som nu hör till favoriterna; Korpens Vingar, Huset i Eldafjord och Färjkarlen. Jag var 10 år första gången jag läste serien och då var dessa böcker lite för mycket skräck och spökhistorier. Men som vuxen blev de spännande istället för läskiga.

Demonernas fjäll och Lugnet före stormen är ,och har alltid varit, mina favoriter.

Sämst: Stad i skräck (38?) Har aldrig läst hela den, inte ens första rundan Isfolket. Kanske kommer fram nån mer nu när jag läser om dom.

Bäst: De andra

Finns säkert fler sämre böcker (47 stycken skrivna under relativt kort tid så alla kan ju inte ha samma kvalité) Det tråkigaste böckerna i mitt tycke är de med "vanliga" mysterier utan något övernaturligt.

Du kommer säkerligen hitta en och annan bok som inte är bra eller rent av skitdålig 😉

#8 Säkert. Var länge sen jag läste dom men tänker att för det mesta var mer eller mindre engagerande berättelser. Stad i skräck känns lite som att den står ut för mig.